EU-upphandling

Avbrytande av upphandlingen

Avbrytande av en upphandling innebär att en påbörjad upphandlingsprocess inte slutförs, utan processen avbryts och upphandlingen uteblir, eller också inleds en helt ny upphandlingsprocess. Enligt 125 § i upphandlingslagen får upphandlingsförfarandet avbrytas endast av en faktisk och grundad anledning. 

Vid bedömningen av avbrytandet av upphandlingen ska den upphandlande enheten fästa vikt vid om avbrytandet av upphandlingsförfarandet baserar sig på faktiska orsaker och om avgörandet är diskriminerande för de anbudssökande eller anbudsgivarna. Eftersom upphandlingsförfarandet i regel ska leda till att ett upphandlingskontrakt sluts är det inte tillåtet att inleda ett upphandlingsförfarande utan avsikt att sluta ett upphandlingskontrakt, till exempel för att kartlägga marknadsläget. I rättspraxis har det ansetts att ett upphandlingsförfarande inte får avbrytas om det görs i avsikt att kringgå tillämpningen av lagens bestämmelser eller att hindra anbudsgivarens möjlighet till rättsskydd.

Faktiskt och motiverat skäl i rättspraxis

I vissa domar (bl.a. målen C-27/98 Fracasso och Leitschutz och C-244/02 Handelshuset Hansel Ab) har EG-domstolen ansett att rättsliga anvisningar för offentliga upphandlingar inte innebär att upphandlande enheter alltid måste slutföra sina upphandlingsförfaranden eller att ett beslut om avbrytande förutsätter grava eller exceptionella omständigheter. Vid beslut bör upphandlingsmyndigheten emellertid iaktta gemenskapens grundläggande rättsliga bestämmelser om offentliga upphandlingar exempelvis principen om likabehandling.

I unionens rättspraxis har som godtagbart skäl betraktats bl.a.

  • att anbudsförfrågan har visat sig vara felaktigt eller lämna rum för tolkning

    seC-244/02, Handelshuset Hansel Ab
     
  • att endast ett godtagbart anbud har mottagits för upphandlingen (då kan priserna och övriga egenskaper inte jämföras i tillräcklig mån)

    se C-27/98, Metalmeccanica Fracasso SpA, se även de nationella avgörandena HFD 20.9.2007 liggare 2365, HFD 28.11.2001 liggare 2973, MD 102 – 103/09

I nationell rättspraxis har som godtagbart skäl betraktats bl.a.

  • den upphandlande enhetens ändrade finansiella situation

    se HFD 22.3.2006 liggare 671, MD 86/05, MD 64/05
     
  • ändring av föremålet för upphandlingen eller förändring av upphandlingsbehovet under upphandlingsförfarandet

    se HFD 1997:124, HFD 15.04.1999 liggare 770, HFD 2004:29, MD 193/04, MD 240/06, MD 76/07, MD 320/07, MD 259/09
     
  • misslyckad anbudsförfrågan utgående från vilken det har varit omöjligt att jämföra anbuden

    se MD 49/07, MD 423/07, MD 358/08, MD 416/08, MD 108/09, MD 123/09, MD 131/09
     
  • fel i anbudsförfarandet, t.ex. i upphandlingsannonsen

    se MD 136-137/13, MD 47/12

Enligt rättspraxis kan det emellertid inte anses som en faktisk anledning att man under konkurrensutsättningsprocessen beslutar att i alla fall verkställa upphandlingen som eget arbete. I fallet MD 95/04 hade den upphandlande enheten avbrutit upphandlingen och beslutat att genomföra den som eget arbete. Avbrytandet godkändes inte för den upphandlande enheten borde ha valt mellan att utföra arbetet själv och konkurrensutsätta det redan innan upphandlingsförfarandet inleddes. Således är det förbjudet att inleda ett upphandlingsförfarande bara för att till exempel kartlägga marknaden.

Ett beslut om avbrytande av upphandlingen är ett upphandlingsbeslut

Om avbrytandet av upphandlingen ska fattas ett skriftligt beslut på normalt sätt, och beslutet ska motiveras. Beslutet om avbrytande av upphandlingen ska alltså fattas enligt samma form och bestämmelser som det egentliga upphandlingsbeslutet.

Det är den upphandlande enheten som har prövningsrätt när det gäller att besluta i vilket skede den meddelar om avgöranden under behandlingen av anbuden. Den upphandlande enheten ska i enlighet med principerna för god förvaltning dock så snabbt som möjligt underrätta berörda parter om de beslut den fattat.  

Efter att upphandlingen avbrutits har den upphandlande enheten i princip två alternativ: 1) upphandlingsprocessen börjas på nytt från början genom en ny upphandlingsannons, eller 2) ingen upphandling görs.

Ett förfarande där upphandlingen inte avbryts och anbud begärs in en gång till utan ny upphandlingsannons kan inte betraktas som godtagbart. Då kan det lätt bli fråga om förbjudet prutande och ett ojämlikt och diskriminerande förfarande (t.ex. MD 330/09).

Det finns ingen utsatt tid för avbrytandet

Upphandlingslagen innehåller inte bestämmelser om i vilket skede upphandlingsförfarandet kan avbrytas­­­­­­­­­­­­­­­­­­­. Den upphandlande enheten kan alltså avbryta upphandlingsförfarandet i vilket skede som helst och också korrigera sina lagakraftvunna upphandlingsbeslut (t.ex. MD 250/16)­­­­­­­­­­­­­­.

Skyldighet att publicera ett meddelande om tilldelning av kontrakt

Vid upphandling som överstiger EU-tröskelvärdet, koncessioner samt upphandling av social- och hälsovårdstjänster och andra särskilda tjänster ska en annons i efterhand publiceras om avbrytande av upphandlingen.

Handlingars offentlighet när upphandling avbryts

Ett problem när upphandlingar avbryts är också principen om handlingarnas offentlighet, särskilt när det gäller redan inkomna anbud. Då en upphandling avbryts gäller parternas intresse att få information dock i huvudsak inte de konkurrerande anbuden utan den upphandlande enhetens beslut att avbryta upphandlingen och motiveringarna. Det kan därför betraktas som en tolkningsanvisning att anbudshandlingarna med stöd av 24 § 1 mom. 17 punkten i offentlighetslagen kan hemlighållas fram till att den upphandlande enheten har fattat beslut i det upphandlingsförfarande som följer på avbrytandet av upphandlingen eller beslutat att avstå från hela upphandlingen.

Ur den upphandlande enhetens synvinkel garanterar hemlighållandet av anbuden att konkurrenterna inte får fördelar i det nya anbudsförfarandet på grund av avslöjanden om anbuden som kan hindra enhetens möjligheter till fördelaktiga upphandlingar.